Den bästa säsongen!

Att förstå vad Leicester City ställde till med under säsongen är inte helt enkelt. En del har sagt att det var "den största sensationen i fotbollens historia", andra sa "det bästa som hänt engelsk fotboll". En sensation är ofta en enskild händelse, som t. ex. när USA:s ishockeylag slog det oslagbara Sovjetiska landslaget i OS-finalen 1980. Men när sensationen pågår i en hel säsong på 38 matcher under 10 månaders tid, vad kallar vi det då? Vi måste börja med oddset man fick om man satsade pengar på Leicester när säsongen startade, 5000/1. Jämför det med 42/1 som Buster Douglas gav när han slog Mike Tyson, en sensation. Enbart bettingbolaget William Hill fick betala ut cirka 29 miljoner kronor till spelare som satsat pengar till detta osannolika odds 5000/1. Sedan Premier League startade 1992 hade endast fem klubbar lyckats vinna ligan, fyra är de stora klubbarna Manchester United, Arsenal. Chelsea och Manchester City, den femte är Blackburn Rovers som vann 1995. Inget av de vinnande lagen hade slutat sämre än trea säsongen innan de vann. Leicester däremot kom på 14:e plats och klarade med nöd och näppe sig kvar via "The Greatest Escape". Leicester gick från ett mirakel till ett annat, för ett mirakel är det. Visserligen ligger det massor av hårt jobb bakom, fattas bara annat, men något mirakulöst svävar ändå över Leicester City säsongen 2015/2016.

Den fjärde april 2015 ligger Leicester sist i Premier League med nio matcher kvar av säsongen. Det verkar oundvikligt med nedflyttning till Championship. Veckan efter att Kung Richard III:srester återförts till staden besegrar Leicester West Ham tack vare ett mål av en spelare med namnet King (Andy)! Det är ett förebud säger fansen, och så verkar det vara också för Leicester vinner sju av de återstående matcherna och klättrar till 14:e plats och blir kvar i högsta ligan. Den 21 maj offentliggör klubben vilka träningsmatcher man ska spela innan ligan startar igen den 8 augusti. Den 30 juni får managern Nigel Pearson sparken, i ett pressmeddelande beskrivs situationen mellan ägarna och managern som "ohållbar". Tretton dagar senare när Leicester är i Österrike på träningsläger presenteras hans ersättare, Claudio Ranieri. Italienaren Ranieri säger genast att målet med den kommande säsongen är att nå 40 poäng och säkra fortsatt spel i Premier League. Leicesters träningsmatcher spelas under perioden 21/7 till 1/8, under 11 dagar spelas fem matcher och man möter lag från lägre
divisioner.

21 juli * Lincoln City - LCFC 1-3 (mål: Mahrez, Kramaric, Vardy)
25 juli * Mansfield Town - LCFC 1-1 (Nugent)
28 juli * Burton Albion - LCFC 1-2 (Vardy 2)
29 juli * Rotherham United - LCFC 1 - 2 (Mahrez, Nugent)
1 augusti * Birmingham City - LCFC 2-3 (Huth, Drinkwater, Okazaki)

Ligan startar den 8 augusti med en hemmamatch mot Sunderland, Jamie Vardy och Riyad Mahrez är båda med i målprotokollet och i efterhand kan man konstatera att de båda gav en hint om vad som komma skulle.

8 augusti * LCFC - Sunderland 4-2 (Vardy, Mahrez, Albrighton, Schlupp)
15 augusti * West Ham - LCFC 1-2 (Okazaki, Mahrez)
22 augusti * LCFC - Tottenham Hotspur 1 - 1 (Mahrez)
29 augusti * Bournemouth - LCFC 1 - 1 (Vardy)

Efter den första månaden parkerade Leicester på tredje plats bakom Manchester City och Crystal Palace, förra säsongens vinnare Chelsea låg på 13:e med en nedåtgående trend. Efter ett landslagsuppehåll återupptogs ligaspelet igen den 12 september och Chelsea förlorade igen. Leicester spelade hemma på King Power Stadium mot Aston Villa. Detta kom att bli en match som etsade sig fast i folks minnen. Leicester visade en beslutsamhet och en kämpaglöd som kom att prägla laget resten av säsongen. Aston Villa tog ledningen i den första halvleken och med mindre än halvtimmen kvar ökade de till 0-2. Men via en ursinnig forcering kunde Leicester vinna med 3 - 2 och stå upp till devisen "Foxes Never Quit". Supporterfunktionären Jim Donnelly blev en viral succé när han jublade vid 3-2 målet. I september kom även Foxes första förlust för säsongen i en målexplosion på hemmaplan mot Arsenal.

13 september * LCFC - Aston Villa 3 - 2 (De Laet, Vardy, Dyer)
19 september * Stoke City - LCFC 2 - 2 (Mahrez, Vardy)
26 september * LCFC - Arsenal 2-5 (Vardy 2)

Med två månader spelade av säsongen hade Leicester fallit ned till åttonde plats, den lägsta placering de kom att ha under säsongen. De båda Manchesterlagen toppade tabellen, fyra Londonlag Arsenal, Tottenham, West Ham och Crystal Palace samt Everton var nu före Foxes i tabellen. Första matchen i oktober var borta mot Norwich och Leicester fortsatte spela bra och vinna. Sedan följde ytterligare en bortamatch, nu mot Southampton och den slutade 2-2. Det gick bra för Leicester men man höll aldrig nollan. Manager Ranieri var besviken på detta och under en presskonferens berättade han att han lovat laget att bjuda på pizza om de höll nollan. Nästa match blev känd som "pizzamatchen" eftersom Leicester slog Crystal Palace med 1-0. Ranieri höll sitt löfte och bjöd ut hela laget på Peter Pizza, men de fick baka sina egna pizzor. Detta var ett av de tillfällen som laget visade upp sig i pressen under angenäma omständigheter. Man märkte att detta var en grupp spelare som trivdes ihop och Claudio Ranieri visste att ett sådant här tillfälle till att bygga på lagandan inte fick missas. Oktober avslutades med vinst på bortaplan mot erkänt hemmastarka West Bromwich Albion.

3 oktober * Norwich City - LCF 1 - 2 (Vardy, Schlupp)
17 oktober * Southampton - LCFC 2 - 2 (Vardy 2)
24 oktober * LCFC - Crystal Palace 1 - 0 (Vardy)
31 oktober * West Bromwich Albion - LCFC 2 - 3 (Mahrez 2, Vardy)

Oktober färdigspelad och Leicester var uppe på tredje plats bakom Manchester City och Arsenal. Jamie Vardy och Riyad Mahrez var med i skytteligans topp med 11 respektive 6 mål.

7 november * LCFC - Watford 2 - 1 (Kante, Vardy)
21 november * Newcastle United - LCFC 0 - 3 (Vardy, Ulloa, Okazaki)
28 november * LCFC - Manchester United 1 - 1 (Vardy)

Jamie Vardy´s mål mot Manchester United innebar att han gjort mål 11 matcher i rad och därmed slog han förre Manchester Unitedspelarens Ruud Van Nistelrooy rekord på 10 matcher. Leicester ligger nu på andra plats bakom Manchester City och med matcher mot Chelsea, Liverpool och Manchester City väntande under december säger alla experter att nu har Leicester "lekt färdigt".

5 december * Swansea City - LCFC 0 - 3 (Mahrez 3)
14 december * LCFC - Chelsea 2 - 1 (Vardy, Mahrez)
19 december * Everton - LCFC 2 - 3 (Mahrez 2, Okazaki)
26 december * Liverpool - LCFC 1 - 0
29 december * LCFC - Manchester City 0 - 0

Leicester slog Chelsea och managern José Mourinho fick sparken, Foxes förlorade sedan med uddamålet borta mot Liverpool efter säsongens blekaste insats. Ranieri sa att man behövde "starta om maskineriet". Efter oavgjort mot Manchester City toppade Leicester Premier League på 39 poäng tillsammans med Arsenal, Londonlaget dock före i tabellen pga. målskillnad. Man hade alltså redan nu nästan skrapat ihop de 40 poäng som Ranieri satte som mål innan säsongen startade. Om december är en tuff månad med många matcher för lagen i Premier League så var januari minst lika tuff för Leicester City. Sex matcher varav tre mot Tottenham Hotspur, två av dessa matcher var möten i FA-cupen. Den 10 januari spelade man 2 - 2 mot Spurs på White Hart Lane (Wasilevski, Okazaki) och i omspelet på King Power Stadium den 20 januari vann Tottenham med 2 - 0, Leicester blev därmed utslagna ur FA-cupen.

2 januari * LCFC - Bournemouth 0 - 0
13 januari * Tottenham Hotspur - LCFC 0 - 1 (Huth)
16 januari * Aston Villa - LCFC 1 - 1 (Okazaki)
23 januari * LCFC - Stoke City 3 - 0 (Drinkwater, Vardy, Ulloa)

Med mer än halva serien spelad toppar Leicester Premier League fyra poäng före Manchester City och de väntade i nästa bortamatch. Efter den matchen sjöng de tillresta Leicestersupportrarna "We´´re gonna win the league" för första gången. Man hade på förhand spekulerat i om Ranieri skulle ställa upp med ett defensivt orienterat Leicester. Men Foxes ställde upp som vanligt, gjorde mål innan 3 minuter var spelade och vände sig sedan aldrig om. Detta var ett påpekande till alla lag i Premier League "Vi är här för att vinna ligan", och fansen som sjöng efter matchen trodde nu verkligen att deras lag kunde göra det. Innan matchen mot Manchester City mötte man Liverpool hemma och tog en gruvlig revansch för bortaförlusten. Dessutom gjorde Jamie Vardy ett högst spektakulärt mål, som till och med fick Liverpools manager Jürgen Klopp att applådera. Under februari kom även den tredje och sista förlusten för säsongen, Arsenal vann på Emirates Stadium en match som Leicester hade, men lät slinka ut mellan fingrarna.

2 februari * LCFC - Liverpool 2 - 0 (Vardy 2)
6 februari * Manchester City - LCFC 1 - 3 (Huth 2, Mahrez)
14 februari * Arsenal - LCFC 2 - 1 (Vardy)
27 februari * LCFC - Norwich City 1 - 0 (Ulloa)

Den sista februarimatchen i februari kom att kallas "jordskredssegern", inte för att de var en stor eller sensationell seger utan för att publiken orsakade ett jordskalv i Leicester. Elever från Leicester University hade installerat en seismometer cirka 500 meter från King Power Stadium. När Leonardo Ulloa gjorde det efterlängtade 1-0 målet i matchens sista spelminut exploderade fansen på arenan och seismometern gav ett utslag som mätte 0.3 på Richterskalan.

Leicester fortsatte att toppa ligan men nu var det Tottenham Hotspur som skuggade bara två poäng bakom. Londonlaget hade haft en bra period med vinster mot Swansea, Manchester City, Watford, Norwich City, Crystal Palace och Sunderland efter förlusten mot Leicester. I mars fortsatte "serielunken" och för Leicester stod bland annat en match mot nedflyttningshotade Newcastle på programmet. Nu började 1-0 vinsterna rulla in.

1 mars * LCFC - West Bromwich Albion 2 - 2 (Olsson självmål, King)
5 mars * Watford - LCFC 0 - 1 (Mahrez)
14 mars * LCFC - Newcastle United 1 - 0 (Okazaki)
19 mars * Crystal Palace - LCFC 0 - 1 (Mahrez)

Efter matchen mot Crystal Place på Selhurst Park stannade Leicesterklacken kvar i mer än en halvtimma efter att arenan för övrigt var tömd. Än en gång sjöng de "We´re gonna win the league", skillnaden denna gång var att några Palacesupportrar stod bredvid, filmade det hela och sjöng "They ´re gonna win the league". Leicester hade nu utökat avståndet till tvåan Tottenham Hotspur till fyra poäng. Pizza var en regelbunden måltid i Leicester och april sågs an med spänning.

3 april * LCFC - Southampton 1 - 0 (Morgan)
10 april * Sunderland - LCFC 0 - 2 (Vardy 2)
17 april * LCFC - West Ham United 2 - 2 (Vardy, Ulloa)
24 april * LCFC - Swansea 4 - 0 (Mahrez, Ulloa 2, Albrighton)

Tre hållna nollor i april och till det en "skandalmatch" mot West Ham United på hemmaplan. Domare Jon Moss hade inte någon av sina bästa dagar när han dömde Foxes mot Hammers. De flesta domslut gick fel och dessutom mot hemmalaget. West Ham fick en straff efter en omfamning och knuff och sådana situationer var matchen fylld av, men att det blev en straff mot Leicester var slumpmässigt. Dessutom lyckades han visa ut Jamie Vardy för filmning när han blev kapad i straffområdet, det borde varit straff för Leicester. Leonardo Ulloa ordnade 2 - 2 på straffspark på övertid efter att Jeff Schlupp fällts, även denna straff var tveksam. Med Vardy avstängd mot Swansea trodde "fotbollsexperterna" att Leicester inte skulle kunna göra mål, man tippade att Swansea skulle slå ett tilltufsat Leicester. När matchen mot Wales-laget
var slut sjöng Leicesterfansen "4 - 0 to the one man team". Nu ledde Leicester med 7 poäng före Tottenham Hotspur och hade chansen att avgöra genom att vinna borta mot Manchester
United.

1 maj * Manchester United - LCFC 1 - 1 (Morgan)
7 maj * LCFC - Everton 3 - 1 (Vardy 2, King)
15 maj * Chelsea - LCFC 1 - 1 (Drinkwater)

Ett oavgjort resultat mot Manchester United räckte inte för att Leicester skulle ta hem ligan. Närmaste konkurrenten Tottenham Hotspur mötte Chelsea på Stamford Bridge dagen efter. Vinst för hetsporrarna och de hade fortfarande chansen att komma ikapp, förlust eller oavgjort och ligan var Leicesters. Tottenham Hotspur tog ledningen med 2 - 0 och allt såg ut att gå mot att Leicester skulle behöva slå Everton för att säkra titeln. Men Chelsea kom tillbaka och kvitterade till 2 - 2 och det stora jublet bröt ut i Midlands. Hemma hos Jamie Vardy var det party, vid King Power Stadium var det party och på pubarna runt om i staden var det party.

Till sist vann Leicester Premier League med hela tio poäng före tvåan Arsenal. Tottenham Hotspur som var den främste utmanaren under slutet kom trea. Englands Premiärminister David Cameron gratulerade Leicester och sa att vinsten var "extraordinär men verkligen välförtjänt". Italiens Premiärminister sände gratulationstelegram till Claudio Ranieri, Premier Leagues ordförande Richard Scudamore beskrev det som "den största bedriften någonsin". Den före
detta Leicesterspelaren och TV-programledaren Gary Lineker ångrade sitt uttalande från början av säsongen. "Om Leicester vinner ligan ska jag leda det första 'Match Of The Day' nästa säsong i bara kalsongerna". Han gjorde det också! José Mourinho, som fick sparken från Chelsea efter förlusten mot Leicester, sade "Jag förlorade min titel till Claudio Ranieri och med stora känslor kan jag nu säga att jag gratulerar honom till hans magiska moment i karriären".
Till sist så ställer vi om frågan vi ställde i början: " Men när sensationen pågår i en 38 matcher lång säsong under 10 månaders tid, vad kallar vi det då?" Svaret är att är man bäst under en lång säsong, vinner fler matcher än konkurrenterna och dessutom bara förlorar tre matcher, så förtjänar man att vinna ligan. Sensation? Absolut, men en sensation underbyggd med målmedvetenhet och hårt jobb av ett gäng killar som trivdes tillsammans.

5000/1 - Vad betyder ett sånt odds egentligen? Eftersom Premier League avgörs en gång per år, betyder det att oddssättaren trodde att Leicester skulle ha en chans på 5000 år att vinna Premier League! Väck mig 7016 när vi vinner igen!!

Till toppen