Matchtröjan
Repliker av fotbollslagens matchtröjor är en miljardindustri, fans vill ha sitt lags tröja att bära, och inte bara på matcher.
Leicester Citys matchtröja har under åren följt samma utveckling som gällt för de flesta andra fotbollslag i England. Design, material, klubbmärke, färg, tröjans tillverkare och tröjans sponsor har ständigt förändrats. Tunga bommullströjor har blivit lättvikts tröjor i konstmaterial. Kragarna har haft stora varianter, med eller utan snörning, V-ringade, U-ringade eller till och med kavajslag. Det har även förekommit stora variationer i färger.
Den
allra första matchtröja som bars av spelarna i Leicester Fosse var svart med
ett blått paradband. Sedan förändrades tröjorna ganska fort även på den tiden,
snart var de ersatta av blå-brun delade tröjor, sedan blev de mörkblå med
ljusblå ärmar och ett tag körde man med vita, innan man 1902 bestämde sig för
den klassiska helblå tröjan. Med två undantag (efter första världskriget var
det ont om färg, då hade Leicester en blå-vit randig tröja och 1972
experimenterade man med helvitt) har det sedan dess varit den klassiska
kungsblå tröjan som dominerat, nu i över 100 år!
De första sextio åren fanns inget klubbmärke på tröjan, rävhuvudet gjorde entré 1946 och fick nationell uppmärksamhet i och med FA-cupfinalen 1949. Originaldesignen var en räv i profil, men den ersattes efter en säsong av det berömda rävhuvudet ovanpå två korslagda ridspön. Olika varianter på detta, med sköld eller i cirkelform hängde med ända till 1983, då det ersattes av en springande räv. Nio år senare introducerades det klubbmärke vi har idag, en omarbetning av originalet där man plockat bort ridspöna och inkorporerat delar av Leicesters stadsvapen.
1983 var dessutom en brytpunkt när det gäller designen av matchtröjan, den traditionella helblå fick plötsligt tunna vita vertikala ränder. Detta genombrott öppnade för nya varianter av olika vita ränder och fält, till och med röda någon gång. Men den mest dramatiska nyheten var när tröjorna plötsligt fick sponsorers namn, det hände också 1983. Första sponsor på en Leicestertröja var ölbryggeriet Ind Coope (1983-1984) och sedan blev det John Bull (också det ett bryggeri) i ett år innan det var dags för Walkers Crisps att träda in. Walkers Crisps, eller kort och gott Walkers kom att, i olika former, pryda Leicesters matchtröja i hela 14 år framöver. Från år 2000 har vi sett en följd av olika sponsorer, LG (elektronik), Alliance & Leicester (bank och försäkring, heter numera Santander), Topps Tiles (Englands största försäljare av golv, kakel och klinker) och nu King Power (av familjen Srivaddhanaprabha ägda Taxfree företaget). Sedan 1983 har det varje säsong funnits en sponsor på matchtröjan, utom säsongen 2009-2010 när klubben firade 125-års jubileum, då var tröjan helblå och det ordinarie klubbmärket var ersatt av ett jubileumsmärke.
Tröjornas
tillverkare fick sina logotyper på tröjan redan 1976, Leicester har genom åren
använt tröjor från Admiral, Umbro, Scoreline, Bukta, Fox Leisure, Le Coq
Sportif, JJB, Jako, Joma, Burrda, Puma och Adidas. Sedan
den kungsblå tröjan introducerades för över 100 år sedan, har den oftast parats ihop
med vita shorts.
Strumporna har i allmänhet alltid varit vita, men när byxorna varit blå har även strumporna varit blå. Matchtröjor
att använda på bortaplan, när hemmalaget har blått precis som Leicester, har
ofta varit vita eller gula, men här har varianterna varit större. Svarta med
blå flammor, svarta med blå paradband, guldfärgade, röda, rosa och den ökända
gröna med gula ränder (Ind Coope), är några varianter. Helt klart är att tröjorna framkallar
minnen från svunna tider, när man ser en gammal tröja minns man genast
bedrifter som utförts i den.